Mölndals Folkets Park

 

"Dansparet" vid f.d. Folkets Park.

Konstnär Britt-Marie Jern.

 

Första scenen som senare brann ned.

 

Dansorkester, mitten av 20-talet.

 

När den nya dansbanan byggdes 1924.

Den första folkparken startades 1892 i Malmö. Folkets parkrörelsen spreds över hela landet. I Mölndal byggdes Folkets Park på platsen där nuvarande Glasbergsskolan i Kikås finns. En staty "Dansparet" av Britt-Marie Jern påminner idag om platsens tidigare användning.

 

Mölndals socialdemokratiska ungdomsklubb började 1909-10 anordna dans på en dansbana vid Störtfjällsberget. När Mölndals socialdemokratiska parti bildades 1910 övertogs festplatsen på Kikås av dom. Krigsåren 1915-17 låg all festverksamhet nere i Mölndal på grund av att arbetarna inte hade råd med nöjen.

 

Göteborgs och Mölndals socialdemokratiska vänsterparti köpte festplatsen 1918. Senare drev Mölndals Kommunistiska arbetarkommun verksamheten fram till 1929. Mölndals Folkets Parks andelsförening skötte därefter parken tills verksamheten lades ner 1945. Konkurrensen från Liseberg var hård vilket gjorde att parken fick ekonomiska bekymmer.

 

Folkets park utvecklades genom åren från en plats i naturen till en anläggning med café och överbyggd dansbana. 1928 invigdes scenen, tivolistånd och skjutbana. Genom slagsmål och ett omfattande fylleri tvingades man tidvis stänga danserna på lördagarna. Under 20-talet var ofta danserna på söndagarna istället. Exempelvis 1919 stängde poliskonstapel Hellkvist parken. Efter att ett staket byggdes fick man dock lov att öppna verksamheten igen.

 

Vad hade man för arrangemang på Mölndals Folkets Park? Första maj demonstrationerna gick vanligtvis till Parken. Ibland hade socialdemokraterna och kommunisterna gemensam demonstration och möte. Teaterförställningar va populära. Andra artister var ofta bondkomiker. Ett sådant framträdande kan illustreras av en recension från Västsvenska Kuriren 28 maj 1924: 

 

"Skådespelaren Gösta Björkman från Folkteatern medverkade på söndagen i Folkets Park. Herr B är en rätt god humorist, rätt så originell, om man tänker sig att humorister i allmänhet ha mer eller mindre utvecklat drav av tillgjordhet över sig. De Engdalsbitar han sjöng och de bygdehistorier han berättade, vore visserligen hörda förut, men ändock ganska roande. Det bästa var "Fotografering" en lustig historia, samt en visa om sladdrande människor benämnd "Ena moral" samt B:s återgivande av huru fruntimmer förr i världen gjorde toalett. Den talrika publiken applåderade kraftigt".

 

Läs mer i: Det Röda  Mölndal - åren fram till 1939, Kronberg & Meuller.

 

Källa: Folkets Park i Mölndal historia 1918 - 1945, Gunnar Cederhom & Lennart Hesseroth, Göteborgs Universitet Litteraturvetenskapliga Institutionen 1982.

 

Tillbaka  Skriv ut sidan