Flyktingar undan fascismen

 

De som drabbades av den tyska nazismens förföljelse under 30-talet och under hela andra världskriget var bl. a. judar, zigenare, handikappade, kommunister, fackföreningsaktiva, socialdemokrater och liberaler. Många försökte fly undan koncentrationslägren. Den svenska flyktingpolitiken var mycket restriktiv bl. a. återförvisades judar till Tyskland. De flyktingar som kom till Sverige under kriget fick leva under mycket enkla förhållanden, många i svenska familjer.

 

Kommunistiska ungdomsklubbens sommarfest 1933. Otto Preuss

med markerad ring, höger om banjospelaren.

I Mölndal är det känt att ca. tio arbetarfamiljer tog emot politiska flyktingar under kriget.

Hur det kunde gå till när flyktingarna kom till Sverige återges av en intervju med Roland Paulsson gjord 1980 av Lena Måvholm och Birgitta Holmström:

 

"Det regnade så obarmhärtigt på vägen hem efter ett uppträdande jag gjort i Blå blusen. Jag blev upphunnen av en man som tilltalade mig på ett språk som jag inte förstod: John S!! Jag följde honom till John S på Svanegatan.

Det var tysken Otto Preuss, en kolossalt levande människa. Han hade suttit i koncentrations- läger men nu tagit sig till Göteborg med båt. Kroppen var skadad. Otto kom att bli utplacerad hos en eldare som arbetade på Sahlgrenska sjukhuset. Efter några år kom han upp till mig och sålde alla sina operaskivor till mig för 50 kronor sedan tog han en båt och hamnade i Mexiko. Han körde ihjäl sig sedan i San Francisco".

 

Det var Internationella Röda Hjälpen (IRH) som organiserade flyktingmottagandet. Det var bildat av det tyska kommunistiska ungdomsförbundet 1920. Den första flyktingen kom till Mölndal i början på 1933. De som kom var organiserade kommunister eller socialdemokrater.

 

På förslag från IRH kom den Fackliga Centralorganisationen i Mölndal att erbjuda ett lagat mål mat i matsalen på Bergmansgatan samt 3 kronor per dag. Många handlare och hantverkare i Mölndal kom att skänka varor för att hjälpa flyktingarna.

 

Utvisningshotet 

Redan i februari 1933 kom de första utvisningshoten. Flyktingarna kom därför att flytta runt. 1934 uppvaktade därför IRH socialdemokraterna i Mölndal som tog upp frågan på ett medlemsmöte. Styrelsen hade förberett ett brev till socialminister Gustav Möller. I protokollet kan man bland annat läsa:

 

"Rut Adler i ett mycket intressant anförande om den uppkomna situationen och redogjorde för asylrättens ursprung och historia samt hur asylrätten för politiska flyktingar vuxit in i det internationella rättsmedvetandet. Hon betonade till slut, att vi här i landet som har en socialistisk regering måste låta de av nazisterna jagade flyktingarna få en fristad här. Vi får inte se på om det är kommunister eller socialdemokrater som behöver hjälp".

 

På ett senare medlemsmöte rapporterades det att sammanträffande med Möller (s) inte haft någon större betydelse än att flyktingarna själv skulle få bestämma vart de skulle skickas. Protester ledde dock fram till att någon utvisning ej kom att ske.

 

Källa: Opublicerat manuskript om kampen mot fascismen, Thore Eliasson. 

 

Tillbaka  Skriv ut sidan